LetsSingIt
Lars Winnerbäck
Genre
-
LSI Rank
111 (-20) history
Search this artist
Moderator
Wernvik
Options
add lyrics
add album
add news
edit biography
Buy this music
Poll for November 24
"Do you prefer music raw and uncut or do you like it edited?"
raw and uncut
edited
suggest a poll | old polls
Bookmark and Share LetsSingIt

Lars Winnerbäck - Biography

07-07-2006 20:41 | 0 reaction(s) | add reply
Förutom att Lars Winnerbäck föddes den 19 oktober 1975 så hände det mycket den hösten som långt senare kom att ha viss betydelse. Bob Dylan stretade vidare med den musikaliska zigenarkaravan han kallade ”The Rolling Thunder Revue” över den amerikanska prärien. Bruce Springsteen hade precis lämnat in visumhandlingarna till emigrationsmyndigheten i New York för att få ut ett pass så han kunde ta sitt E Street Band till Europa för fyra spelningar i kölvattnet till den i dag klassiska plattan ”Born To Run”. Och Ulf Lundell släppte sin debutplatta ”Vargmåne” och hade just firat sitt sista sommarlov som okänd.

Efter uppväxt och grundskola bland nyponbuskar och stolar man kunde stapla på varandra i det där bostadsområdet i Linköping som var så färdigt, så klart, blev det musikklass i högstadiet.
– Det var mycket körsång, träna med magstöd och sånt. Och i dag har jag faktiskt sällan problem med rösten. Så omedvetet sjönk nog en del in.

Efter musikklassen - och ett löfte till sig själv att aldrig mer gå på någon musikskola - sökte han till socialestetiska programmet på Katedralskolan - ”även kallad fikateknisk”. Han såg till att göra så lite som möjligt, sitta längst bak och få dagen att gå. Han hade ganska hög frånvaro och betygen blev därefter. Men det brydde han sig inte så mycket om - att studera var inte alternativet han såg framför sig.
– Jag hade skrivit låtar och spelat sen jag var tio år. Vid den här tiden lirade jag med mitt band Snoddas samt tog egna spelningar. Det var vad jag ville göra. Spela. Och ska man göra det är det nog viktigt att man inte har något alternativ, ingen utväg om det skiter sig. För då väljer man den. Jag såg nog omedvetet till att inte ha några alternativ att falla tillbaka på.

Efter gymnasiet blev det gitarren som ställde mat på bordet och fixade hyran, nya strängar och en och annan vinflaska. Lars Winnerbäck drev mer och mer över till att spela själv, närmade sig visan som form och sökte - trots löftet till sig själv att aldrig mer gå i musikskola - till vislinjen på folkhögskolan i Kungälv.
– Varje dag doftade det över stan från kexfabriken. Det var första gången jag var hemifrån och bodde själv och man kunde ta kudden och knalla runt bland rummen. Mycket rödvin och diskussioner. Det finns en period i livet då det funkar och är helt rätt att leva ett sånt där typiskt folkhögskoleliv.

Väl tillbaka i Linköping startade Lars Winnerbäck och tre vänner skivbolaget Elvira, vars enda syfte och mål var att ge ut hans plattor. Efter att de skrapat och lånat fick de ihop sextiotusen kronor och spelade in första plattan ”Dans med svåra steg” 1996. De tryckte tusen exemplar och Lars Winnerbäck hade dem i kartonger på vinden.
– Några av skivaffärerna i stan tog in några ex. och hade under disken. Jag sålde när jag var ute och spelade. Och när jag gick från min lägenhet i Tannefors upp mot stan tog jag med mig några plattor och sålde till polares polare och folk jag mötte.

Året efter kom andra plattan ”Rusningstrafik”. Nu hade Lars Winnerbäck flyttat till Stockholm. Dessutom hade han fått kontakt med Johan Johansson. De hade spelat ihop en hel del både i Stockholm och ute i landet och Johan Johansson blev producent på plattan.
Samtidigt började det knaka lite i vänskapen mellan skivbolagskamraterna – affärer och vänskap är en tunn is att beträda. De bestämde sig för att vänskapen var viktigare och Lars Winnerbäck lät sitt produktionsbolag sprida ut ryktet att han var på jakt efter ett nytt skivbolag. Flera bolag hörde av sig, till slut valde han Universal.
– Vi bestämde att det inte fanns så mycket att ändra på. Jag skulle bara fortsätta att göra det jag gjorde, skriva låtar och göra plattor. Det skulle få ta den tid det tog.

Johan Johansson producerade även nästa platta, ”Solen i ögonen” som kom 1998. Och utan någon egentlig marknadsföring låg plötsligt låten ”Tvivel” och skvalpade på Trackslistan. Cirklarna började vidgas, det kom fler och fler människor till spelningarna, turnéerna blev längre. Sommaren 1999 åkte Lars Winnerbäck på turné – ”Bland Helgon, Skurkar och Vanligt Folk” – tillsammans med Stefan Sundström, Johan Johansson och Kjell Höglund. I recensionerna och skriverierna stod det mycket om att han var arvtagaren till Stefan Sundström, den nya vissångaren, det hela trissades till en liten motsättning mellan honom och Stefan Sundström. Som egentligen inte fanns. Men som blev till en liten jobbig grej och satte sina spår hos dem båda.
– Vi hade gjort så mycket tillsammans, Sundström, Johansson och jag. Lirat en massa. Dom hade varit med på mina plattor. Så jag såg verkligen fram emot att göra nåt annat, göra nåt eget – producera själv, med nya musiker som jag satt samman, som inte kände Johan Johansson eller nån i den svängen.

I början av hösten 1999 träffades de som skulle bli embryot till Hovet och Lars Winnerbäck i ett rum på skivbolaget och beslutade att de skulle göra en platta. Den här gången skulle Lars Winnerbäck producera själv. På senhösten var plattan ”Kom” klar. Det gjordes en höstturné, en vårturné och en sommarturné. Och låtar som ”Kom ihåg mig”, ”I Stockholm” och ”Hugger i sten” blev nya publikfavoriter.
–”Kom” blev en första brytningspunkt för mig. Det hände nånting med mitt låtskrivande och med musiken, jag hittade nåt nytt där.

2001 kom plattan ”Singel”. Den här gången åkte Lars Winnerbäck och Hovet till Ridge Farm i Surrey i England – samma studio där Ulf Lundell 21 år tidigare spelat in ”Längre inåt Landet”.
– Det var en underbar gammal engelsk herrgård, inte en rät vinkel nånstans. Och en trädgårdsmästare som gick runt och pysslade så det var oerhört vacker omgivning. Det fanns bara en landsväg som gick därifrån. Och knallade man den någon kilometer kom man till en pub. Där en hund sov i hörnet, några trötta gubbar vid borden. Och svart öl pumpat rakt ned i glaset, underbart.

”Singel” blev lite av ett genombrott, sålde guld ganska snabbt och Lars Winnerbäck och Hovet turnerade mycket det året. De avslutade spelandet med en höstturné som spelades in för en kommande liveplatta, ”För dig”, som släpptes senare samma år.

2002 var tänkt att vara ett sabbatsår. Lugnt. Lite låtskrivande, lite resande, inreda ett skrivrum, få tid att förlova sig. Och så blev det också. Även om han trots det hann med att producera Elin Sigvardssons debutplatta ”Saturday Light Naive”. Men fram emot hösten började det kännas stressigt – det var bestämt och bokat att han och bandet skulle till Århus på nyårsdagen för att börja spela in nästa platta. Men alla låtar var inte klara. Bara dagar före avresan skrevs den sista låten till plattan.

Under året hade Lars Winnerbäck varit två gånger i Köpenhamn för att skriva låtar och bott på det lilla Hotell Ottilia vid parken Söndermarken på Västerbro. ”Söndermarken” blev också titeln på plattan. Och titelspåret den sista och definitiva Linköpingslåten.
– Ja, det känns som det. Det finns inte mer att berätta därifrån nu.
I dag ser Lars Winnerbäck ”Söndermarken” som en andra brytningspunkt i karriären, en skiva där det sker en klar förändring, en utveckling av låtskrivandet. Den efterföljande vårturnén blev en succé – utsålt överallt och extrakonserter. Det blev Kalasturné under sommaren innan det avslutades med två konserter i Linköping i september. De filmades och klipptes samman till en DVD som kom ut våren 2004.
2004 har varit lugnt. Om man inte räknar lite sång, lite gitarr och producenthatten på Lisa Ekdahls platta ”Olyckssyster” som släpptes i september. Eller spelningen för fansen på Södra Teatern 7 juni och en invigningsspelning med Hovet på Cloetta Center i Linköping 4 september. Annars har det som sagt varit tyst från Lars Winnerbäck. Fram till nu.

Den 29 september släpps soloplattan ”Vatten under broarna”. Tanken på en soloplatta har funnits ett tag. Till en början var det tänkt att han skulle vara helt ensam med bara röst och gitarr. Tyvärr föll det sig inte bättre än att både Ulf Lundell och Staffan Hellstrand tänkt samma akustiska tankar och släppte sådana plattor - Lundell i december förra året och Hellstrand i våras.
– Men jag bestämde mig ändå för att göra det. Min platta kommer ju så mycket senare än deras. Och det här är vad jag vill göra nu.

Men tanken att spela helt solo övergavs under låtskrivandets gång och Ola Gustafsson medverkar på diverse gitarrer och Sara Isaksson spelar piano, en del slagverk och sjunger körer.

Källa: www.winnerback.net


Reactions
no reactions


Copyright © 1998-2009 LetsSingIt® | add to bookmarks | disclaimer | privacy policy | advertise on this site